Skånsk vinter – en hemlig vår

Skånsk vinter – en hemlig vår

Det finns dagar, och så finns det dagar, och så finns det andra dagar. Den skånska vintern har allting och ingenting på en och samma gång.

Det finns dagar under den skånska vintern som får en att tänka att man bor i en biltvätt fyra månader om året. Det blåser och regnar åt alla håll samtidigt och längs vägen stormar och skruvar sig träden som stora borstar runt en. Regn, blåst, en askgrå himmel, lera och gyttja, och 2-3 grader, det är skånsk vinter. Men det är i alla fall ett väder dessa dagar. Andra dagar har ett slags icke-väder och gränsar nästan till ett slags icke-dagar. Dagar som är som kall och stum metall. Ingen blåst eller musik i luften, men fuktiga isande vindar, och annars är det ingenting. Molntäcket känns tryckande lågt och plogtiltorna ligger frusna, nästan sylvassa, i det tysta och evinnerligt gråa landskapet. Inte ens hundarna vill gå ut.

Men så finns det andra dagar. Dagar med ljus. Kanske inte ens direkt solljus, men ett ljus, en vår, och små små löften i vrår och andetag. Minnen från i fjol, eller tio år sedan, blir skarpa och krispiga. Och då plötsligt ett infall om att allting redan finns här, alla vintrar och vårar och somrar, allting invikt i vartannat. Årstiderna här är så långt sammanflätade in i varandra att de alla finns samtidigt, som i ett slags raster, och det är bara ett ljusfall eller en vinkel eller en alldeles särskild dag som krävs för att framkalla någon av dem, och när som helst!

Hänger ni med?

Författaren och poeten Gabriel Jönsson, som spenderade sina somrar på Ven, skrev att skånsk vinter är en hemlig vår. Alla människor som spenderat en vinter i Skåne förstår i alla fall omedelbart vad det betyder. Och nu i januari, när februari (den grymmaste av månaderna) inte ens har börjat än, behöver vi denna påminnelse mer än någonsin. Lika vacker och vänlig som Ven är om sommaren, minst lika rått, blåsigt och ogästvänligt är det här om vintern mitt ute i havet. Dessa månader när högtiderna är slut och bara längtan till sommaren återstår kräver en enorm jäkla tro på framtiden.

Januari, februari, mars, april, maj… nu ska vi se. Från valborg till att rapsen tittar upp för att sedan gå i full blom går det rysligt snabbt. För snabbt. Det finns dagar, ibland i detta skånska vinterlandskap finns det sådana dagar, då det känns som om det redan är här eller redan har hänt eller redan är nästa år, eller om det var förra? Skånsk vinter är en hemlig vår, och det sätter fart på tiden i alla riktningar samtidigt.

/V.

Publicerad 14 januari 2019