Tänk att få en dag på Ven! För många blir den fantastisk, rätt tempo, rätt väder och man bara råkar hamna på rätt ställen i rättan tid. För andra kanske det blir lite si och så. Man hittar inte rätt, det stökar till sig, allting blir stressigt och halvdant. Har man levt sina somrar på Ven har man lagt märke till alla varianter. Jag har då sett besökare som stått i värmen och köat för en hyrcykel bara för att sedan upptäcka att de inte kan cykla! Om idéerna tryter och ni står villrådiga Bäckvikens hamn, då är det bra att först ha läst den här vägledande guiden till en lyckad dag på Ven.
Nu tänker väl inte jag här redogöra för en perfekt dag på Ven där allt nu garanterat blir fantastiskt. Men jag tänker beskriva färdplan och aktiviteter såsom jag själv antagligen hade gjort för besökande vänner eller släkt.
Antagligen anländer vi till Bäckvikens hamn, som är ett myller när färjorna kommer in. Här trängs besökare med bussar och traktorsläp och golfbilar och taxibilar, cyklar, mopeder och fisksumpar, golfbagar och cykelsläp och godstransporter. Det är faktiskt inte så vackert alla gånger.
Eftersom jag inte gillar att stå i kö ska vi försöka vara antingen först eller sist till cykeluthyrningen som ligger ovanför den branta backen. Väljer vi att dröja kvar något i Bäckviken kan vi ta det lugnt. Här finns lokalproducerad glass, ett fint café, badstrand, och dessutom två trevliga små butiker.
Ninna Mandin Silver har sin silverbutik och verkstad i det vita huset till vänster om backen. Ninnas silversmycken är mycket uppskattade runt om i hela Sverige, men i butiken finns också andra souvenirer och hantverk. Får vi en pratstund med hennes man Kristian är det lätt att tiden går undan.
Ninna Mandins butik och verkstad på Ven. Se också hennes hemsida på ninnamandin.se.
Alldeles intill ligger Paviljong 1916 som har lite allt möjligt som gläder och förskönar. Men om vi vill köpa någonting gör vi såklart det på hemvägen.
För eller senare behöver vi cyklar. Golfbilar finns också till uthyrning, men är man ung och frisk tycker jag man kan lämna dessa praktiska fordon åt de som verkligen är i behov av dem. Vi bestiger den branta backen till cykeluthyrningen och förskaffar oss några av dessa rapsgula cyklar som verkligen kännetecknar Ven om somrarna.
Kustvägen mot andra sidan ön
Vi ska göra en cykeltur till Kyrkbacken på andra sidan ön. Den påbörjas nere i Bäckviken i stigen som leder norrut mot Hakens fyr. Här följer vi kusten genom halva Vens norra sida tills att vi anländer till Norreborg. På vägen passerar vi många mysiga platser och tillhåll. Lägg märke till fåren och alpackorna som bor i backarna!
Vid campingen kan vi göra ett fikastopp, här ligger en trevlig restaurang med vacker utsikt mot sundet. Annars fortsätter vi färden genom den lilla pittoreska byn Husvik med sina fina trädgårdar och steniga stränder. Här låg fram till 1940-tiden tegelbruk vilket har lämnat spår på stränderna i denna delen. Väl framme i Norreborg, som förutom sin hamn också har en fin sandstrand, tar vi den lilla och något dolda stigen som börjar direkt vid stranden och går upp på ön. Här svänger vi sedan höger och cyklar denna sköna kuststräcka mot Stade strand, och då är vi strax i byn som heter Mossen. Här kan vi också pausa på betongfortet som ligger här eller nere på stranden om man så vill. Stade är vackert. Här är stranden så smal och backafallen så låga att det känns som Ven i miniatyr.
Strax är vi vid Stade strand – en plats man gärna och ofta återvänder till.
När vi bryter upp tar vi vägen in mot Mossen och sedan den raka fyrvägen som leder direkt mot Kyrkbacken. Innan vi cyklar nedför den branta stigen stannar vi och njuter av utsikten mot sundet och S:t Ibbs kyrka – dit ska vi sedan!
Kyrkbacken är såklart väldigt vackert beläget. Det tycker inte minst kyrkbackarna själva. Här breder sandstränder ut sig både i den södra och norra delen, men besökare brukar mest hålla till i den sistnämnda då det är nära till kiosk och restauranger. I Kyrkbackens kiosk kan vi ta en lättare fika, men om vi annars redan är hungriga kan vi luncha på fiskrökeriet på piren eller på Bread on Wine ett stenkast bort. Plånboken får avgöra.
Kyrkbacken har förresten under högsommaren många gästande båtar, och därför flanerar vi runt hamnen och ut på piren för att se på dessa. Segelbåtar används här ofta av danskar för att skala räkor och dricka vin i.
Utsikt mot Kyrkbacken och Sankt Ibbs medeltida kyrka.
Nu ska vi ta oss till kyrkan och då är det bara att ta sig uppför den stora backen, vilket inte sker helt utan ansträngning. Det är alltid en fröjd att närma sig den vackra vita kyrkan, den ligger upphöjd och man känner i fötterna att en oslagbar utsikt närmar sig. Innan vi tar en kort titt in i den gamla medeltida kyrkan, där Tycho Brahes egna kyrkbänk finns bevarad och på plats, strosar vi här längs backafallen och skådar ut mot sundet och Kyrkbacken. Vi låter ögonen vandra norr från spiran på Kronborgs slott längs det danska kustbandet, över det glittrande sundet och båtarna till havs, ända till Öresundsbron i söder.
In mot Vens hjärta
Har vi nu inte redan ätit lunch i Kyrkbacken är det väl dags att göra det. Vi börjar rulla ned från kyrkan, det är en lång rak nedförsbacke som leder oss rakt in i Tuna by, Vens hjärta, om du frågar mig, och det är ju det ni gör nu. Här kan vi först ta ett snabbt stopp i Tunaparken, eller Gröningen som den också kallas, och har vi barn med oss kan de ju få leka en stund på lekplatsen här. Finns tid över har Tuna by också en del små butiker, bland annat har guldsmeden Malin Ljung butik och verkstad här, och invid Tunaparken ligger Vens Kulturhus i sin vackra missionsbyggnad.
Eftersom vi är på tur nu ska vi försöka äta lunch inom räckhåll. Tuna krog mitt i byn är – trots att det ligger direkt invid landsvägen – en skön oas man gärna slår sig ned i. Annars kan vi cykla uppför Möllebacken mot Tycho Brahe-minnena och sikta in oss på Café Tycho Brahe, Turistgården eller Mitt på Hven, som alla ligger i närheten. Bryter vi innan dess av från Landsvägen in på Norreborgsvägen är vi bara någon minut från skådespelaren Milan Dragišićs korvkiosk, och där kan vi sitta i väldigt avslappnad miljö, ta något enkelt och gott att äta, och snacka en stund med Milan.
Om vi nu inte särskilt hungriga än utan mer sugna på något, och det är nog så det är nu, tar vi backen upp mot Tycho Brahe och in till Hven Durum-bageriet och köper bullar och fantastiskt gott bröd av durumvete. På vägen cyklar vi förbi Cassiopeia Trädgårdsgalleri och där stannar vi och njuter av miljön och de små hantverken som säljs här.
Milan bredvid sin legendariska kiosk invid Norreborgsvägen på Ven.
Nu är vi faktiskt på historisk mark, men någon vetenskapshistoria tänker jag då inte dra här. Däremot vill jag verkligen påstå att Tycho Brahe-museet är ett fantastiskt museum. Allting som rör Tycho Brahe är fascinerande och här är det bara att ta för sig av det. Självklart tar vi en promenad i renässansträdgården och om vi hinner, ett besök i Brahes halvt underjordiska observatorium, Stjärneborg. Inne på Tycho Brahe-området ligger förresten också Vens skola och förskola, vilket är precis som det bör vara.
Tycho Brahes rekonstruerade renässansträdgård på Ven. Foto: Lina Örtman.
Vingestig till Vens södra udde
Nu är vi kanske lite matta. Till kvällen får vi ta det lugnt, för vi här i den här texten, vi kommer stanna på Ven över natten. Men nu går det först vidare till en annan del av Ven med böljande åkrar och cykelstigar och alldeles underbara utsikter mot sundet.
Mitt emot Tycho Brahe-museet tar vi den lilla vägen som leder oss rakt sydväst, genom Kärleksstigen och sedan ut mot Vingestig. Om det är hästar i hagen här (och det är i så fall ena lyckliga hästar!), så stör vi nog inte dem. Annars går vi igenom hagen nedför slänten. Det är en del jox att ta sig ned till stranden, men det är det värt. Såsom de flesta stränderna på Ven är den vid Vingestig knappast någon paradisstrand såsom man ibland ser i de här glansiga charterbroschyrerna. Den kan vara lite ruffig och ogästvänlig och full med uppblåst bråte. Men nog är det en vacker plats. Här tittar vi också på de uråldriga hällristningar och skålgropar som finns kvar sedan bronsåldern. Är det varmt badar vi, så att vi är svalkade inför den sista etappen.
Vingestig till Möllebäck är en fantastisk kuststräcka som ger många anledningar till att stanna till och stanna upp.
Väl uppe på cykelstigen igen följer vi den längs kusten söderut. Snart är vi framme vid Möllebäck som var platsen för Tycho Brahes pappersmölla. Möllebäck är… ja, det är ju Möllebäck. Sakliga beskrivningar gör sig lite torftiga här, men vi kan ju i alla fall konstatera att här finns en av Brahes dammar för sin mölla rekonstruerad. Men mest tittar vi på olika håll. Vi har här en märkvärdig sikt mot Sankt Ibbs kyrka där vi nyss varit. Kanske tittar vi ned på de stora stenbäddar som finns här och ser om vi kan hitta en sten som har formen av Ven, eller en som ser ut som ägg, eller en som helt enkelt bara är som den är.
Vi fortsätter på cykel och tar oss nu vidare på Nämndemansvägen. Till höger har vi strax också Nämndemansgården som är Vens hembygdsgård. Hembygdsgårdar är knappast hårdvaluta nu förtiden, men hit ska vi in. Här ges förutom saft och bulle för billig peng sanna historier om livet på Ven förr i tiden. Gården är också ett väldigt vackert byggnadsverk som kan beundras både nära och på håll, och vi kommer göra både och.
Nu till något vi absolut inte kommer missa. Invid Nämndemansgården går det en väg, en slags väg, som tar oss ut mot Vens södra udde, som både är namnet på fyren här och en väldigt bra beskrivning av själva platsen. Här är det lätt att få lite svindel och det är tjusningen med det. Backafall finns inte här, snarare branter som störtar rakt ned i havet och ofta vimlar det av svalor som bygger bon i dessa. Här bjuds också på en fantastisk vy in mot Vens böljande åkrar och pilvallar.
Vi tar oss tillbaka samma håll vi kom och följer Nämndemansvägen mot Landsvägen. Nu är vi strax ovanför Bäckviken och tillbaka där vi började. Har vi mer tramp i benen kan vi ta vi cykla rakt fram över Landsvägen och fortsätta på Mildahns väg genom åkrarna och de små gårdarna som ligger utspridda här.
Kväll på Ven
Det nalkas kväll på Ven. Om vi nu vill gå ut och äta middag, och det vill vi kanske, är det bara att välja någon av de förträffliga restaurangerna på Ven – läs mer om dem på här. På Ven tillverkas ju faktiskt egen whisky och gin, och om det hantverket intresserar oss tar vi oss såklart till Spirit of Hven, äter middag i deras sommarbistro, och hänger sedan en stund i deras prisbelönta bar. De har massor av drycker och smaker!
Så är det kväll. Tempot går ner, luften klarnar upp, säden böljar och susar i fälten. Snart tänds ljusen på andra sidan sundet och lanternorna till sjöss, och på himmelen brinner en aftonstjärna i skymningen. Kanske hörs det musik från någon krog, för Ven är verkligen en perfekt blandning av stillhet och sommarpuls.
Vi ska bege oss ut i detta, och vi packar dricka, enkelt tilltugg och handdukar. Vi kan egentligen bege oss i vilken riktning som helst. Ven är omringat av vatten. Men vi styr tillbaka mot Norreborg, eller kanske Stade förresten, och promenerar upp norrut på stranden en bit. Här finner vi en bra plats för oss långt från nyoljade teakmöbler och lyxiga stolsdynor. Vi ser ut några bra stenar eller en rejäl grästuva i backarna och slår oss ned där.
Efter skratt, bad och några myggbett sträcker vi på oss, nu är vi trötta på att sitta, och cyklar tillbaka in mot byarna. Härifrån tar vi det lite som det kommer. Natten på Ven är blå och skön.
V.
Karta över vår cykeltur på Ven
