Stade, vid Vens nordvästra spets, är namnet på ett område och i synnerhet en strand, väldigt olikt resten av ön. Hit går man gärna en mild sommarkväll.
Närmar ni er öns norraste del lär ni märka att ön sluttar nedåt. Backafallen som annars böljar högt och ängsklädda ovanför Kyrkbacken en bit bort ändrar karaktär och blir mer som låga klippor. Det är egentligen likadant på den allra södraste delen, men skillnaden är ungefär 40m i höjd. Att närma sig Stade strand på cykel från Norreborg är en fröjd för ögat – det är som att komma till ett Ven i miniatyr.
Stade strand är smal, stenig och vildvuxen. Det betongfort som ligger direkt invid cykelvägen är ett populärt tillhåll, men kanske gör ni bäst med att gå upp en bit norrut på stranden. Här sitter ni som på första parkett mot Öresunds smalaste del mellan Helsingborg och Helsingör. Det känns helt enkelt intimt här. Också fartygen till havs verkar passera närmare inpå.
Några särskilda aktiviteter kommer inte finnas föreslagna här. Det hade ju i så fall motverkat syftet. Det här är en strand bland miljoner andra stränder, och ro och lugn är förresten kanske inte något man bara går och hittar sådär bara. Men den som letar har tur, och kanske finner man den då på Stade strand och kanske precis i skymningen när det börjar tändas och tindra längs kustbanden, och förutom det dova, trygga motorljudet från ett fartyg är det alldeles, alldeles stilla.